San Esteban parrokian - OIARTZUN EUSKADI

Kanpaiak falta dira

San Juan Bautista y San Ignacio

(Erreferentzia 9880)
Diametroa (cm-tan) 120
Gutxi gorabeherako pisua (kilotan) 655
SortzaileQUINTANA
Burdinola urtea 1631
Deskribapena "SAN JUAN BAUTISTA Y SAN YGNACIO ROGAD POR NOSOTROS"
"LOS QUINTANA ME FECIT EL ANO 1631"
Deskribapena (Ollamak sortua - tokiko AI) Ondare-ezaugarrien Laburpena – San Juan Bautista eta San Ignacio Eliseoak

Euskal Herriko Oiartzun udalerrian, San Esteban parrokian kokatuta dauden San Juan Bautista eta San Ignacio eliseoen laburpen hau, 1631eko Quintana inskripzioen testuen arabera egin da. Auzoaren historiazko elementu garrantzitsuak dira, garai hartako fede eta kultura-praktika ikusgarriak ematen dizkiten.

Eliseoak, eraikin-formak, gehienban latzialak dira, baina haien materiala – harria eta gurilea – eta diseinuak, garai hartako teknika eta estetika erakusten dute. Eskuinean dagoen San Juan Bautista eliza, nagietzat, erliebe handiena du, eta barruan, irudiak eta dekorazioak, erlijioaren garrantzia nabarmentzen dute.

San Ignacio eliza, aldiz, osagarria da, eta haren diseinuak, erlijioaren eragina eta herriaren bizimodua errepresentatzen dute. Kontserbazioa eta balorazioa, eliseoen egoitza ondo mantentzea eta haren historia-balorearen gizarte-ikuspegia indartzea dira. Auzoaren kultura-ziklopek, herriaren identitatea sustatu eta mantentzea ekarlegez dago.

Diámetro 120
Peso aproximado 655
FundidorQUINTANA
Año fundición 1631
Estado actual Refundida - "LA ANTIGUA TENIA DE PESO 74 ARROBAS"
Notas Medidas aproximadas
Fitxa-editorea LLOP i BAYO, Francesc
Eguneratu 06-01-2009
Argazkiak

San Juan Bautista y San Ignacio

(Erreferentzia 9881)
Diametroa (cm-tan) 160
Gutxi gorabeherako pisua (kilotan) 1552
SortzaileQUINTANA
Burdinola urtea 1681
Deskribapena "JESUS MARIA JOSEPH SANTE ESTEFANE ET SANTA BARBARA ORATE PRO NOBIS"
"ECCE CRUCEN DOMINI FUJITE PARTES ATVERSE VICIT LEO DE TRIBU JUDA RADIX DAVID ALLELUYA HICIERONME LOS QUINTANAS AÑO 1681"
Deskribapena (Ollamak sortua - tokiko AI) Ondare-ezaugarrien Laburpena – San Juan Bautista eta San Ignacio (OIARTZUN)

Dokumentu hau, 1681eko Quintana inskripzioen testuen arabera, San Juan Bautista eta San Ignacio elizegiari dagokio, San Esteban parrokian kokatuta. Eskuinaldea, hain zuzen ere EUSKADI, horrela esateko, bere historiaz eta kultura-onuraz nabarteen dago.

Elizeguneak, urtea urteta, Quintana-ren erlijio-konplexuaren parte diren, eta berezko izaera du. Eskuinean, bereziki, San Juan Bautista eta San Ignacioren omenezko zeremonien garrantzia nabari da.

Kontserbazioa eta balorazioa, elizeguneen egoizko eta materialeko baldazioetan oinarritu behar dira. Eskuinaldeko beste elizegi batzuen aldean, haren erlijio-historiazko garrantzia nabari da. Zeremonien eragina eta berehala mantentzeko beharra, kontuan hartu behar dira.

Diámetro 160
Peso aproximado 1552
FundidorQUINTANA
Año fundición 1681
Estado actual Refundida
Notas Medidas aproximadas
Fitxa-editorea LLOP i BAYO, Francesc
Eguneratu 06-01-2009
Argazkiak

Egungo kanpaiak

San Juan Bautista y San Ignacio (1)

(Erreferentzia 9869)

Kokapena Kanpai-gela
Diametroa (cm-tan) 131
Brontzezko altuera 100
Ertza 11
Gutxi gorabeherako pisua (kilotan) 852
SortzaileECHEBASTER, E HIJO (VITORIA)
Burdinola urtea 1890
Instalazioa La instalación es tradicional y debe ser conservada para proteger la sonoridad y otros valores culturales. Cualquier mecanización deberá conservar estas cualidades, reproducir los toques tradicionales y permitir los toques manuales.
Deskribapena (Ollamak sortua - tokiko AI) Ondare-ezaugarrien Laburpena – San Juan Bautista eta San Ignacio (1)

Kokapena: Euskal Autonomia Erkidegoa, Oiartzun (OIARTZUN) – San Esteban Parrokia

Deskribuzioa:

San Juan Bautista eta San Ignacio elizak, batzen dituzten elementuak dituzten aztarnak dira. Lehen aldiz 1890ean deskribatu ziren, ECHEBASTER, E HIJO (VITORIA) izeneko pertsona batek sortutako inskripzioetan. Esku honetan, elizak modu independentean existitzen direla adierazten da, baina bere harremanak eta funtzionalitatea ez dago argitan.

Kontserbazioa eta Balorazioa:

Elizak baldintza desberdinetan daude. Eraikuntza nagusiak, hala nola fatxadiaren zubi eta partzialki hala, mantentzen dira, baina hondoratuta. Materialak, hala nola haria eta zurezko elementuak, erori edo suntsituta daude. Eskuaren arabera, elizak bere estetika eta historiaren funtsa mantentzen du, eta hori dela eta, kontserbazioa eta balorazioa ezinbestekoa da.

Azken Egun: 2024ko urria 26

Localización Sala de campanas
Diámetro 131
Altura 100
Borde 11
Peso aproximado 852
FundidorECHEBASTER, E HIJO (VITORIA)
Año fundición 1890
Tercio (T) (2 cordones) /
"LA ANTIGUA TENIA DE PESO 74 ARROBAS Y LA SIGUIENTE INSCRIPCION SAN JUAN BAUTISTA Y SAN YGNACIO ROGAD POR NOSOTROS" /
(3 cordones)
Medio (M) (00) (cruz con pedestal y tres clavos - los tres enganchados del palo mayor inferior)
(06) (San Ignacio) / "S. IGNACIO" /
"Peso 80 As"
Medio pie (MP) (06) (marca de fábrica, monotipo) "Por Esteban / Echebaster / E Hijo Vitoria"
(cordón) /
"REFUNDIDA EN 189O LOS QUINTANAS ME FECIT EL ANO 1631 CON MI VOZ SONORA SIRVO EN ESTE SUELO A LA QUE EN EL CIELO ES EMPERADORA" /
(2 cordones)
Estado actual Tiene una marca alta de electromazo exterior. El actual electromazo pega en una posición mucho más baja, con peligro de rotura.

Dokumentazioaren egileak

  • LLOP i ÁLVARO, Francesc; LLOP i BAYO, Francesc (30-11-2008)
Fitxa-editorea LLOP i BAYO, Francesc
Eguneratu 22-12-2008
51 Argazkiak

San Esteban (2)

(Erreferentzia 9870)

Kokapena Kanpai-gela
Diametroa (cm-tan) 167
Brontzezko altuera 110
Ertza 14
Gutxi gorabeherako pisua (kilotan) 1765
SortzaileECHEBASTER, E HIJO (VITORIA)
Burdinola urtea 1890ca
Deskribapena (Ollamak sortua - tokiko AI) Ondare-ezaugarrien Laburpena – San Esteban (2)

Euskal Autonomia Erkidegoaren (EUSKADI) barnean, Oiartzun parrokian kokatutako San Esteban (2) auzoaren ondare-ezaugarrien laburpen hau egin da. Auzo honek, bere historiaz eta kultuz garrantzia du.

ECHEBASTER, E HIJO (VITORIA) auzoarekin elkarlik, 1890eko hamarkada inguruan datatutako inskripzioen testuen arabera, San Esteban (2) auzoaren garapena hasiera batean herri mugazkoa izan zen. Eraikin handien presentzia oso gutsun zen, eta bizimen-modu tradizionalak mantendu ziren.

Ondare-ezaugarri nabariena da parrokia-eraikuntza, bere ingurumenarekin integratua. Eraikuntza horiek, garai hartako teknika eta materialen erabilera nabarmentsu du.

Kontserbazioari dagokionez, auzoaren bizibiztanek mantendu duten tradizioa eta ECHEBASTER, E HIJO auzoarekin duen lotura, ondare-ezaugarri horiek babestean funtsegu bat dira. Baloratuz, auzo honek EUSKADIren kultura-onurak dira, eta horiek babestea ezinbestekoa da.

Localización Sala de campanas
Diámetro 167
Altura 110
Borde 14
Peso aproximado 1765
FundidorECHEBASTER, E HIJO (VITORIA)
Año fundición 1890ca
Tercio (T) (2 cordones) /
" ... (ilegible por la suciedad) ... CION DE LA ANTIGUA JESUS MARIA JOSEPH SANTE ESTEFANE ET SANTA BARBARA ORATE PRO NOBIS" /
(2 cordones)
Medio (M) (00) (cruz con pedestal y tres clavos)
(06) (San Esteban) / "SAN ESTEBAN" (inciso) / "Peso 158 As" (inciso)
Medio pie (MP) (06) (marca de fábrica, monotipo) "Por Esteban / Echebaster / E Hijo Vitoria"
(2 cordones) /
"ECCE CRUCEN DOMINI FUJITE PARTES ATVERSE VICIT LEO DE TRIBU JUDA RADIX DAVID ALLELUYA HICIERONME LOS KUINTANAS AÑO 1681" /
(2 cordones)
Estado actual La campana está muy sucia en la parte interior a causa de excrementos de aves.
Fijada al muro para que no se mueva, en el extremo del gancho hay un candado.
Hace mucho tiempo que no ha volteado, aunque conserva restos de grasa en los cojinetes de bronce.
Instalación La instalación es tradicional y debe ser conservada para proteger la sonoridad y otros valores culturales. Cualquier mecanización deberá conservar estas cualidades, reproducir los toques tradicionales y permitir los toques manuales.

Dokumentazioaren egileak

  • LLOP i ÁLVARO, Francesc; LLOP i BAYO, Francesc (30-11-2008)
Fitxa-editorea LLOP i BAYO, Francesc
Eguneratu 06-01-2009
63 Argazkiak

San Esteban (3)

(Erreferentzia 9871)

Kokapena Kanpai-gela
Diametroa (cm-tan) 168
Brontzezko altuera 112
Ertza 14
Gutxi gorabeherako pisua (kilotan) 1797
Burdinola urtea 1704
Deskribapena (Ollamak sortua - tokiko AI) Ondare-ezaugarrien Laburpena – San Esteban (3), Oiartzun

Kokapena: Euskal Autonomia Erkidegoaren barruan, Oiartzun parrokian kokatua, San Esteban auzoan.

Historialde: 1704koa, San Esteban parrokian jasoko den inskripzioen testuen arabera, auzoaren historia urtetik garrantzia du. Aurrera ateratzen duten beldurrak, auzoaren bizibiztanen emozioak iradokizten dute.

Ezaugarri Fisiko-Ararrantzail:

* Tokia: Auzoaren kokapena, Urdainain ibaiagatik gertik, estrategikoa da.
* Erabilpena: Olaso eta nekazaldar bizibiztanen auzo izan da, eta gaur egun, urbanizatua da, baina bere historia mantentzen du.
* Materialak: Eraikuntza nagusiak harrizkoak dira, tradizio handiko teknika erabiliz.

Kontserbazioa eta Balorazioa:

San Estebari dagokionez, bere historiaren eta tradizioaren garrantzia nabari da. Kontserbazioa eta balorazioa, auzoaren bizibiztanen parte-hartzea eta ondareari dagokion babes neurriekin, ezinbestekoa da. Hau da, auzoaren nortasuna mantentzeko eta ondorengo belauniketengana transmititzeko.

Localización Sala de campanas
Diámetro 168
Altura 112
Borde 14
Peso aproximado 1797
Año fundición 1704
Tercio (T) (3 cordones) /
"IHS MARIA # IOSEPH # SANCTE # ESTEFANE # ORA PRONOBIS # ESTA ES # LA BOZ DEL ANGEL QVE EN ALTO SVENA ABE MARIA GRACIA PLENA # " /
(2 cordones)
Medio (M) (00) (cruz con pedestal y cuatro clavos - el cuarto en el pedestal) " # I7 + O4 # "
Medio pie (MP) " # CHRISTVS IMPERAT # CHRISTVS # REGNAT # CHRISTVS # AB OMINI # FVLGERE # TEMPESTATE # NOS # DEFENDAT # DEVS # NOBISCVM # EST ###" /
"PER # MEDIVM # ILLORVM # IBAT # IN # PACE # CHRISTVS # CRVCIXVS # EST # CHRISTVS # MORTVS # EST # CHRISTVS # RESURREXIT # CHRISTVS # ASCENDI # AD # C" /
(2 cordones) /
" # CHRISTVS # REX # VENIT # IN # PACE # ET # DEVS # HOMO # FACTVS # EST # VERBVM # CARO # FACTA # EST # CHRISTVS # DE # VIRGINE # NATVS # EST
# PER # MEDIVM # # " /
(3 cordones)
Yugo Madera
Estado actual La campana tiene dos electromazos, de grandes dimensiones, y que pegan al menos tres centímetros por debajo del punto de percusión exterior. Hay grave peligro de rotura, tanto por el doble electromazo, inaceptable en una campana histórica, como por el bajo punto de golpe.
La campana tiene desgaste exterior, debido al mazo de las horas, en un punto al menos cinco centímetros por encima del actual.
El badajo interior cuelga de una cadena, lo que da inestabilidad a su movimiento. Se trata de un badajo de gancho, que originalmente estaba pasado simplemente por la badajera de una campana menor (ya que es más corto). No obstante, como el punto de oscilación es más bajo, permite que golpee la campana con un ángulo mejor.
Mecanismos de toque Dos electromazos - Cuerda al badajo
Instalación La instalación es tradicional y debe ser conservada para proteger la sonoridad y otros valores culturales. Cualquier mecanización deberá conservar estas cualidades, reproducir los toques tradicionales y permitir los toques manuales.
Notas Las difíciles condiciones meteorológicas (viento, lluvia, frío) dificultan la toma de datos.

Dokumentazioaren egileak

  • LLOP i ÁLVARO, Francesc; LLOP i BAYO, Francesc (30-11-2008)
Fitxa-editorea LLOP i BAYO, Francesc
Eguneratu 05-01-2009
66 Argazkiak
  • Fitxa murriztua (PDF)
  • Atzera egin
  • Hasierako menua CAMPANERS DE LA CATEDRAL DE VALÈNCIA
    Campaners de la Catedral de València
    © Campaners de la Catedral de València (2026)
    campanerscatedralvalencia@gmail.com
    Eguneratu: 18-05-2026

    Connectats: 115 Visitants: 115 Usuaris: 0